Till umu.se

U-Age

U-age är ett forskningsprojekt som avser att studera effekter av personcentrerad vård i hemtjänst och i särskilt boende samt undersöka hur boende i trygghetsboende upplever sin hälsa och trivsel. Projektet inventerar även ett representativt urval av svenska vård- och omsorgsboenden.

Syfte

Att utforska effekter av innovativa, evidensbaserade och personcentrerade interventioner i hemtjänst och i särskilda boende.
Att jämföra hälsa, trivsel och livskvalitet i trygghetsboenden med personer som bor i ordinärt boende.
Att samla in nationellt representativa data om personer boende i vård- och omsorgsboenden och deras trivsel, och livskvalitet, samt hur vården är organiserad

Hemtjänststudien

Resultat från forskning inom hemtjänst visar att hemtjänsten idag inte främjar hälsa och livskvalitet (QoL) hos äldre personer som bor hemma. Ett identifierat problemområde är de äldres delaktighet i vården. Ett sätt att öka de äldres delaktighet kan vara att införa personcentrerad vård som ofta beskrivs som kvalitativ vård för äldre. Det övergripande syftet är att utvärdera effekter och betydelse av en personcentrerad och hälsofrämjande intervention med avseende på äldre personers upplevelse av livskvalitet, trivsel och tillfredsställelse, närståendes upplevelse av börda, informella vårdinsatser och tillfredställelse med vården samt personalens upplevelse av arbetstillfredsställelse och stress.

Vård- och omsorgsboende

Personcentrerad vård är en vårdmodell som i litteratur ofta beskrivs som bästa vårdkvalitet när det gäller vården av äldre i särskilda boenden. Det finns dock sparsamt med vetenskapliga bevis för hur personcentrerad vård bäst kan omsättas i vården och omsorgen för att främja välbefinnande och tillfredställelse för alla inblandade, de boende, deras närstående och vårdarna. Syftet med denna studie är att utvärdera effekt och betydelse av en personcentrerad och trivselbefrämjande vårdmodell i särskilda boenden för äldre i Australien, Norge och Sverige. Studien är designad som en kontrollerad gruppintervention med före och efter mätningar. Särskilda boende i Melbourne (Australien), Oslo (Norge) och Västerbotten (Sverige) kommer att delta. Vårdare i interventionsboenden kommer att delta i ett strukturerat 12-månaders utbildningsprogram för att införa den personcentrerade och trivselbefrämjade vårdmodellen. Vårdmodellen består av tre dimensioner: Att ge det lilla extra, att utveckla en vårdande miljö, att bedöma och möta högt prioriterade psykosociala behov. Effekten av införandet av modellen kommer att utvärderas genom skattningar av de boendes trivsel, närståendes tillfredställelse med vården och vårdarnas arbetstillfredsställelse före interventionens start, direkt efter interventionens avslutning och sex månader efter interventionens avslutande. Betydelsen av interventionen kommer att utvärderas genom intervjuer med vårdare och närstående efter interventionens avslutande.

SVENIS

Svensk nationell inventering av vård och hälsa inom särskilda boenden för äldre

Den åldrande befolkningen påför stora utmaningar för äldreomsorgen. De äldre som är berättigade till omsorg i särskilda boenden för äldre behöver omfattande stöd för att klara det dagliga livet. Det finns en brist på nationellt och internationellt representativa studier om förekomsten av symptom som förhindrar upplevelser av hälsa och det saknas också jämförbara data om den vård som tillhandahålls. Grunden till projektet är att vi, i särskilda boenden för äldre, till stor del saknar kunskap om vårdens innehåll och karaktäristik samt upplevelser av de äldres situation och hälsa mätt utifrån vetenskapligt utprövade och internationellt jämförbara instrument.

SVENIS studien bemöter det faktum att Sverige inte har några nationellt representativa och vetenskapligt valida och standardiserade mått på vårdmodeller och personcentrering, samt på kognitiv försämring, neuropsykiatriska symtom, smärta och ADL funktion hos äldre i särskilda boenden. Det finns dessutom begränsade uppgifter om positiva resultat i äldreomsorgen som erfarenheter av hälsa och välmående. SVENIS studien baseras på både väl ansedda internationella skalor och nyutvecklade skalor för att utvärdera personcentrerad vård samt hälsa, trivsel och livskvalitet. SVENIS är en tvärsnittsstudie och longitudinella uppföljningar planeras.

Av Sveriges 290 kommuner valdes 60 slumpmässigt ut för deltagande. Det slutliga stickprovet innehöll 188 enheter från 38 kommuner. Data samlades in mellan november 2013 och september 2014 med enkätundersökning i tre delar:

  1. Boendeenkät: karaktäristika, funktionell och kognitiv status, hälsoindikatorer, HRQOL och trivsel.
  2. Personalenkät: information om personcentrering och ledarskap.
  3. Organisationsenkät: organisatoriska variabler såsom bemanning, dödlighet, vårdens- och aktiviteters innehåll.

SVENIS insamlade data möjliggör för så väl nationella som internationella utvärderingar, jämförelser och samarbeten kring äldres hälsa och trivsel i förhållande till vårdpraxis och organisationsstrukturer, samt ger ett nationellt riktmärke som mindre studier kan jämföra sig med.

Trygghetsboende

Trygghetsboenden är en relativ ny form av boende i Sverige och är därför är kunskapen om personer som bor där inte så stor. I U-age har vi använt Boverkets definition av Trygghetsboende. Den innebär att en av de som flyttar in är minst 70 år gammal och att man har gemensamma ytor att umgås på. Det ska även finnas en värd som under vissa tider på dygnet finns tillgänglig för de boende. Delstudien som studerar dessa boenden fokuserar på hälsa, samt hur man trivs med sitt boende och hur man skattar sin livskvalitet. Alla personer i Sverige som bor på ett trygghetsboende kontaktas och man får svara på en enkät som behandlar frågor om hur man mår och hur man trivs och om man ger vård till någon och om man får vård av någon närstående.
  Samma enkät skickas till lika många som inte bor i trygghetsboende och dessa så kallade kontroller är viktiga för att man ska kunna jämföra de två grupperna med varandra. Kontrollerna matchas på kön, ålder och boendekommun.

För att få en så komplett bild som möjligt så kommer data från register att samlas in rörande vårdkontakter och omsorgsbehov samt läkemedelsanvändning. Ingen person kan identifieras utan alla data används på gruppnivå.

Kontakt

Styrgrupp

Bengt Winblad, Anders Wimo, PO Sandman, Marit Kirkevold, Hugo Lövheim, David Edvardsson

Ledningsgrupp

David Edvardsson, PO Sandman

Vetenskaplig ledare /koordinator

David Edvardsson

Projekt 1 -
Hemtjänst

Kristina Lämås, Karin Bölenius, David Edvardsson, PO Sandman

Projekt 2 - Vård/Omsorgsboende

Karin Sjögren, Ådel Bergland, Tove Vassbø, Qarin Lood, David Edvardsson, PO Sandman

Projekt 3 -
Trygghetsboende

Anders Sköldunger, Anders Wimo, David Edvardsson, PO Sandman

Projekt 4 -
Swenis nationell inventering

Anders Sköldunger, Sabine Björk, Annica Backman, David Edvardsson, PO Sandman